Storstad
Ljudet av tågets bergakung Cigarettlukten, rotvälskan gör ett moln av metropol, trollens centrum Jag är i drakens närhet, kan höra den andas genom de skvallrande löven Därute på autostradan markbundna farkoster, en oavbruten följd
Ljudet av tågets bergakung Cigarettlukten, rotvälskan gör ett moln av metropol, trollens centrum Jag är i drakens närhet, kan höra den andas genom de skvallrande löven Därute på autostradan markbundna farkoster, en oavbruten följd
1.
Jag kommer hem trött & hungrig
Läser på Reddit om alien abductions
och märker inte hur min mobil
blir en lysande rektangel i det växande mörkret
Häller upp mer te till maten
Det vanliga är att jag blir sittande
Ångesten kommer sedan
Insekterna svärmar kring gatlyktans sken
elektriciteten gör dem vansinniga
På dagarna ser jag flugor
cirkulera kring lampor som är släckta
Som vi super fast flaskan slutat
göra oss lyckliga
Det är på natten de kommer, ett blått sken
i dörrspringan
Dagen efter:
gråten framför grönsaksdisken på Coop
Flashbacks som elstötar i hjärnan
Försöka hålla ihop sig
snurra på Skogaholmslimpan, leta streckkoden
Äter limpa med Bregott och kollar på Youtube
Kollar på alien abductions, implantat, känslan
av att vara förföljd och ignorerad på samma gång
Jag glömmer alltid att tända lamporna, tänker
de inte ska hitta mig då
2.
Jag är nere på Luleå city och flackar med blicken
Alla hamnar alltid i city till slut Jag tittar på oss i city och jag tänker på de där insekterna
Tar en cigg på gården
fem meter från porten
Grannfrun vill ha det så
Det här grådassiga vädret
får mig alltid
att tänka på X-Files
Vet inte hur jag ska få ihop det
Räkningarna, knäcker mig
Första droppen träffar mitt ansikte
och jag slänger ciggen
Kaffet har kallnat
det är fågelskit på fönstret
Drömmer om
Wright-Patterson Air Force Base
Håller på tappa jobbet, tappa greppet
Den här natten är den första av många
Jag vet bara inte om det
Hör min röst utifrån, när jag vädjar
till hon i telefon, att hon ska ta bort
det här från mig
Han jag mötte på ICA, sa han visste
precis vad jag behöver, fick syn
på mig själv sen, i charkens spegel
Den jagade blicken, kallsvetten
Såg ut som X på mordnatten
Har inte sysslat med de där grejerna
på flera år nu, och nu kommer de
genom tiderna och idéerna och pekar
Pekar på mig
Hur kan beslut man tog för så många år sedan
finna en i dimslöjorna, det är som en
förprogrammerad atombomb, Oppenheimer
Jag står inte i förbindelse med Gud, Gud söker
mig, finner mig på de mest underliga platser
I den där vindsvåningen, måsarna utanför
som små vita demoner
Det vansinniga skrattet inifrån toaletten
Skräck, ren skräck och så plötsligt: Gud
Ett ljus som fyllde hela rummet
Värme, kärlek
Hon hade också sett det, känt det
Vad var det frågade hon
Det var Gud sa jag, allt var borta då
Men det kom tillbaka
Det kommer alltid tillbaka
Oppenheimer, och Världarnas krig
Visste han? UFO-kraschen 1933
och så plötsligt: Hiroshima, Nagasaki
Det där är ingen slump
men det är ingen som lyssnar på mig
En röst som ropar i öknen
The Baptism of Christ
Det finns våld i den bilden, men det är
mitt, det är jag
Han jag trodde var min far, han tog oss dit
visade, pekade, sa här var det
Förödelsen, skräcken, allt var kvar
Jesus vill inte ha något med mig att göra
Jag dras till bilderna, estetiken, dofterna
Men texterna avvisar mig
Gång på gång
Jag steg ur trollens salar
jag har en revolver i mitt bälte
jag har flaskor i mina händer och mina skor är från rymdstationer
Sommaren har blivit en sjukdom
Det är oktober och
hettan driver mig ur sängen
Nattens gator sviktar, de gungar under mina skor
Papageno är det enda stället med mangojuice
Han lider av Post-Traumatic Stress Disorder
men får ingen hjälp
Står vid bardisken i solglasögon
och sväller i sin vita kostym
säger han får ingen hjälp för
han blir bortförd av aliens
Han är märkt på det sättet
De har hittat implantat
Jag får messages i natten
Han vaknar i sin säng
hör en röst:
Playa del copo
fine fine
the beach
swweet sunshine
drinks the straw
wave to the beach
surferman
Vad does it mean?
Och sen:
Electric shock through the body
and they’re there!
Tro mig, man vänjer sig vid det också
In a desperate situation like this calls for a...!
Just a joke I swear
Just for laughs
Campbell tomato soup
Inget som Campbell tomato soup
Vi är i Sweden nu
Cannelloni macaroni
Han knäpper sig i huvudet, Campbell tomato soup
Twentyfour-seven Post-Traumatic Stress Disorder
Och jag kan inte se hans ögon bakom solglasögonen
Jag är nere i hamnen och natthimlen är en orange sjukdom
Hjärtat kommer & går
Jag undrar om this is it
Fiskebåten gungar stilla, stöter mot kajen
Nej, jag ska inte dö ännu, inte i natt
Men minns när horisonten skrämde mig
som om tre skepp skulle födas ur den
komma för att hämta mig Han luktade som den natten
The hot California sun spränger in genom
fönstren
i min lägenhet på Baker Street i Luleå
Byråkrater kom hem till mig
idag
för att kontrollera om
jag satt ned när jag kissa
En av dem vände
upp och ned
på mitt köksbord
sa det ser bättre ut så
Jag vill skriva om New York, jag
spelade bort min förmögenhet
på ett kasino i The Big Apple
Jag flydde ner i tunnelbanan
som om man verkligen kunde fly
från det man gjort
Det var på 70-talet och
jag hade barn då och en fru
Jag vaknade i min New York apartment
Morgonen stod och brann omkring mig
som ett vanvettigt odjur
och min fru hade tagit barna
och lämnat mig
Det var min religiöse farbror som
skickade mig till New York
en gång i tiden
Jag hade gjort en av pigorna gravid
Det var en lögn
men vem tror på en clown
som jag
Har alltid drömt om att bli clown
men aldrig velat betala priset
Priset: hunted, despised
Living in the jungle like an animal
Ta mig bort från de här långa korridorerna
Bakom varje dörr: en byråkrat
i sin fulla rätt
Två korvar i hamnen och en kopp java
Sen: kolbåten till Tyskland
Ingen kom för att vinka farväl
Däruppe hänger månen
ovanför misären och lögnerna
Den rår de inte på, byråkraterna
När jag tagit mig till Tyskland
sökte jag genast upp en advokat
jag känner
Men han ville inte ta sig an
mitt fall
Det var en fråga om pengar
Jag började arbeta på en restaurang
ville tillbaka till New York
saknade mina barn
men hamnade på Hawaii
Byråkraterna drev mig
därifrån också
Nu sitter jag och ruttnar
på Baker Street i Luleå
Ser båtarna i viken varje dag
och drömmer mig bort
Drömmer om vackra damer
och diamanter
sandstränder eller busy streets
sirener och jazz
Jag tar min Chevrolet och kör
till Haparanda Next stop: Helsingfors
Ingenting nu, av nattens rädslor
ingenting av det där
att jag måste se mig över axeln, bara
sommarens öl för 49 kronor
Så konstigt på jobbet, jag har fått
så mycket ansvar, administration
telefonsamtal, jag ser de andra nere
på golvet, och jag höjer min sommaröl
Månen reflekteras i en fläckig bilruta
under granen
mamma, bli inte besviken på mig nu
Känner hur ölen rinner ner i kroppen
på mig, och jag önskar att jag
var min bror, jag längtar efter renhet
efter religion
jag längtar in dit, bort från det här
Alltid haft svårt att säga nej till kvinnor
Allt det här handlar om kvinnor
Mamma förlåt mig, när jag tar ännu en
sommaröl för 49 kronor
Sitter på uteserveringen och
hon där borta ler mot mig, och jag vet
att det är där jag kommer hamna i natt
Längtar efter frihet från törst
dispassion, disenchantment
Asubha
Dispassion is the highest dhamma
dispassion is the ultimate happiness
dispassion leads to the deathless
Jag är som en gris i ett hjul, vet inte längre
om det är jag själv som springer
eller bara hjulet som snurrar
Den där granen från barndomen, den kvällen
vet inte varför jag kom att tänka på den plötsligt
det betydde något, det betyder något, fortfarande
månen reflekteras i en fläckig bilruta
jag springer
vill inte de ser mig
Och hon ler mot mig igen
Jag var arbetslös då
hade kommit till slutet av gatan
undrade om
jag skulle vända eller bara stå kvar
Det fanns inga bussar
hade ändå inte råd med biljett
och kavajärmen började lossna
Lämnat min hemstad
hamnen, järnverket
och de granskogsklädda höjderna
Kan lämna den här också
de kala vidderna
en gestalt långt borta, sprungen ur vildmarken
född av den, närd av den
i ett möte med kullerstensgator
byggnaders skugga
avspärrningsband och gnisslande tågvagnar
Och myllret av ansikten
Vet inte varför jag blev sorgsen efter glassen
det var en tomhet som grep mig
Kanske var det bara en stunds klarhet
eller förvirring
Om jag lagt mina sista kronor, på det här?
Du vet
det går över
Kommer till mig i en slags dröm:
Helvetets eldar brinner alltjämt
Djävulen trampar runt, sneglar
på sitt armbandsur
om du inte ska komma snart!
Hon på andra sidan skrivbordet
hon var trevlig
men höll en del av mitt öde i sina händer
Vänder på varenda krona! heter det
önskar jag hade några kronor att vända på
För den mycket fattiga och för
den mycket rika
handlar allt, allt om pengar, jag tror jag läste det nånstans
Men jag har en balkong att gå ut på
Där står jag nu
med en kopp te i handen
ser ut över taken
Himlen är stor här
den ger mig svindel
Ja jag vet, att djävulen finns
att han väntar
Men jag vet också det här, att det är upp till mig