Värme, kärlek

Håller på tappa jobbet, tappa greppet

Den här natten är den första av många

Jag vet bara inte om det

Hör min röst utifrån, när jag vädjar

till hon i telefon, att hon ska ta bort

det här från mig

Han jag mötte på ICA, sa han visste

precis vad jag behöver, fick syn

på mig själv sen, i charkens spegel

Den jagade blicken, kallsvetten

Såg ut som X på mordnatten

Har inte sysslat med de där grejerna

på flera år nu, och nu kommer de

genom tiderna och idéerna och pekar

Pekar på mig

Hur kan beslut man tog för så många år sedan

finna en i dimslöjorna, det är som en

förprogrammerad atombomb, Oppenheimer

Jag står inte i förbindelse med Gud, Gud söker

mig, finner mig på de mest underliga platser

I den där vindsvåningen, måsarna utanför

som små vita demoner

Det vansinniga skrattet inifrån toaletten

Skräck, ren skräck och så plötsligt: Gud

Ett ljus som fyllde hela rummet

Värme, kärlek

Hon hade också sett det, känt det

Vad var det frågade hon

Det var Gud sa jag, allt var borta då

Men det kom tillbaka

Det kommer alltid tillbaka

Oppenheimer, och Världarnas krig

Visste han? UFO-kraschen 1933

och så plötsligt: Hiroshima, Nagasaki

Det där är ingen slump

men det är ingen som lyssnar på mig

En röst som ropar i öknen

The Baptism of Christ

Det finns våld i den bilden, men det är

mitt, det är jag

Han jag trodde var min far, han tog oss dit

visade, pekade, sa här var det

Förödelsen, skräcken, allt var kvar

Jesus vill inte ha något med mig att göra

Jag dras till bilderna, estetiken, dofterna

Men texterna avvisar mig

Gång på gång

Jag steg ur trollens salar

jag har en revolver i mitt bälte

jag har flaskor i mina händer och mina skor är från rymdstationer