Luleå ledde med 2 - 0

Luleå ledde med 2 - 0 och tredje perioden skulle strax börja. Jag gick ut i köket och gjorde mer te. Teet var klart lagom till nedsläpp. Denna sport, den är mitt liv. Det är det första jag tänker på när jag vaknar och det sista jag drömmer om innan jag somnar.

Vissa dagar undrar jag var livet blev av, eller snarare, vad jag ska göra av den tid jag har kvar. Det finns lite tid kvar att göra något. Ska man kanske skaffa barn? Eller säga upp sig och dra ut i skogen, bli eremit? En mystiker? Flytta till Tyskland eller kanske Frankrike?

Det vet jag inte och nu gör Luleå mål igen och det kanske blir en bra kväll trots allt.

*

Idag har jag läst ut mitt första fanzine och några tankar väcktes. Jag är ganska trött på professionell skönlitteratur. Jag kan förstå att man gillar Hockeyallsvenskan mer än SHL. Luleå är ju alltid laget i mitt hjärta men jag kanske inte behöver vara så rädd för att vi ska hamna i Hockeyallsvenskan. Det kanske är som fanzine i jämförelse med professionell skönlitteratur. Har inte de professionella tappat något, har de inte tappat glädjen över att utöva? Har de inte blivit snärjda? Ryōkan skrev sina verser på väggar och stenar, och sen gick han vidare i livet. Det var andra som samlade in dem.