Jag läste ut Stäppvargen idag

Jag läste ut Stäppvargen idag

det var en underlig dag, september

och fortfarande varmt

sol

Fullmåne, månförmörkelse

När jag vaknade hade jag redan vaknat

flera gånger

utan att jag riktigt

visste om det

Jag och pappa brukade se film, han

satt på sin plats i soffan

det var en sån där böjd soffa, och han sa

“Det var ingen rolig historia”

Nu är han död, natten han dog

hade han lämnat

en persikokärna i ett urdrucket glas

på bordet i vardagsrummet

Eller om det var aprikos

Jag blandar alltid ihop dem

När jag var liten fanns det något

som kallades bananhelikopter

de dök upp

från bakom träden

flög över den hårda gråa älven

ibland

svävade de stilla i luften

Det är så nära nu, slut nästan

Den där känslan när något är över

Stäppvargen, den är över

och jag kommer aldrig läsa den igen

Jag gick på Coop, köpte mandelmjölk

ett paket ägg, Hennings storform

och det var allt, gatorna var stilla

Jag stiger in i mitt fantastiska rum

där lampan

sprider ett naket sken

över dammråttorna

och högarna med böcker

madrassen direkt på golvet

och fönstret med utsikt mot en röd flimrande

ljusskylt minnande om produkter

jag antagligen inte har råd med

Jag sover med en amulett i handen

och drömmer om dem

jag lämnat