Jag läste ut Stäppvargen idag
Jag läste ut Stäppvargen idag
det var en underlig dag, september
och fortfarande varmt
sol
Fullmåne, månförmörkelse
När jag vaknade hade jag redan vaknat
flera gånger
utan att jag riktigt
visste om det
Jag och pappa brukade se film, han
satt på sin plats i soffan
det var en sån där böjd soffa, och han sa
“Det var ingen rolig historia”
Nu är han död, natten han dog
hade han lämnat
en persikokärna i ett urdrucket glas
på bordet i vardagsrummet
Eller om det var aprikos
Jag blandar alltid ihop dem
När jag var liten fanns det något
som kallades bananhelikopter
de dök upp
från bakom träden
flög över den hårda gråa älven
ibland
svävade de stilla i luften
Det är så nära nu, slut nästan
Den där känslan när något är över
Stäppvargen, den är över
och jag kommer aldrig läsa den igen
Jag gick på Coop, köpte mandelmjölk
ett paket ägg, Hennings storform
och det var allt, gatorna var stilla
Jag stiger in i mitt fantastiska rum
där lampan
sprider ett naket sken
över dammråttorna
och högarna med böcker
madrassen direkt på golvet
och fönstret med utsikt mot en röd flimrande
ljusskylt minnande om produkter
jag antagligen inte har råd med
Jag sover med en amulett i handen
och drömmer om dem
jag lämnat