mörkret

Jag vill nästan kräkas när jag tänker

på denna onda värld

Det svarta taket växer ihop med himlen

i takt med att natten faller

Kråkor gör sig beredda att fly

träden är klippta till oigenkännlighet

och grenarna är nakna i den kalla

luften

upp ur marken väller mörkret slingrar

sig om byggnaderna och människornas

sinnen, de är få som förstår

Buddha sa: genom alla liv har du gråtit

fler tårar än det finns vatten i alla

världens oceaner

Bakom gardinen stryker en mördare

han har tagit ett liv

och den som fick sona brottet var

oskyldig