Luleå Centralstation

Förr fällde jag ned persiennerna

och drog ur telefonjacket

Nu bara sätter jag mobilen

på flygsäkert läge

Sen pappa dog

är det aldrig

några sms om missade samtal

när jag kopplar upp mig igen

Den enda posten jag får

är reklam och

fönsterkuvert

Ändå känner jag mig jagad

betraktad

när jag står och väljer bröd

inne på Coop

efter ännu en förlustmatch

Äter en varmkorv ståendes

utanför

järnvägsgrillen

Och sänker en pappmugg rykande kaffe

i den skira höstgryningen

innan mötet på Arbetsförmedlingen

Har aldrig några pengar

och mina boots börjar bli slitna

Hundar skäller i fjärran

och uppe på bangårdsviadukten

glider fina bilar förbi

Jag var ganska full en kväll

och gick hem med en person

jag inte skulle gått hem med

Nästa morgon

när vintermörkret ännu

svävade över

den vindpinade Storgatan

smög jag hemåt

Det tjöt av rastlösa

vålnader utifrån havsbandet

och den igenfrusna älven

låg som en vidsträckt och översnöad prärie medan staden bad rymden om nåd