Tagit mig till skymningen och dricker
mitt kalla te
det är tyst
därinne bakom dörren
men det betyder inte
att någon är död
Jag droppar te i boken med dikter
Vinden driver regnet mot rutan
om jag släcker ljuset
försvinner jag från
fönsterglaset
jag och mitt kalla te
Nätterna aldrig lugna här
ett rastlöst förflutet
jagar liv i dem
en vålnad som inte kan slappna av
Barometern på väggen, den
jag fick när mormor & morfar dog
den säger
det är oväder på väg, en höststorm
från nånstans över Atlanten
drar in som
bombflygplan
Kommentarer
Skicka en kommentar