U.F.O.

Det är den här samlingen av vita stänger
det är de som väcker minnen

Minnena tränger sig på, jag kan inte tala om dem
Ingen vill höra

Natten är ett djup, och ur djupet stiger väsen
Nej det är fel, för natten är överallt
Ingen stiger, jag är där, djupt nere i natten

Blåsvarta djup, ett lågfrekvent gällt ljud
och så dessa pulserande ljus, de skiftar i färg

När jag vaknar den morgonen har jag varit
nånstans jag inte vet
Det här är ingen mardröm, det är mitt liv

Kaffet ryker i morgonsolen, det finns en tröst
ett löfte om förändring, som gör mig mjuk

Jag vill inte äta, jag äter inget
Det rycker i min nacke, snart ska jag vara där igen

Kommentarer